Jag kan inte sluta påminnas,och sakna.

Varför beter jag mig så hära mot min familj? Varför är jag så jävlig? Varför sårar jag dom så jävla hårt? Jag kunde ju ha förlorat dom. Jag hade inte kunnat haft dom nu,dom hade kunnat brunnit inne.. Varför gör jag såhär mot min mamma, jag vet ju att hon haft det tufft nog..
Jag ska inte deppa över att stugan brann, alla jävla minnen , att det känns som om att allas liv bara brunnit upp,för det är precis så som det känns,det är tufft att se kort.. Men jag saknar.. MEN det hade faktiskt kunnat vara så mycket värre,ja.. Mamma och F kunde ha brunnit inne.. 
Jag förstår bara inte varför man gör en sån här grej, vad fan tjänade du på det? Jag kan inte få svar på det, det kan ingen av oss. Men det du gjort,har fått så jävla många frågor att uppstå.. Varför,varför,varför..
Och sen bara sitta där,och skratta? Hur sjuk får man bli? Vad fan var det som var så jävla kul?!!!
Kände du dig stolt? 
Man kan inte skylla på att du hade skit i kroppen,det kan man aldrig.. Du gjorde det fortfarande.
Hur fan kunde du göra så här mot min älskade mormor,och morfar..
Så jävla starka människor,tack för att ni finns!<3

Jag har ingen barndom, den brann upp.. I huset bakom mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0