Jag ber dig,lämna mig aldrig. Låt mig leva med dig föralltid.

Det är inte bara tomma ord som jag sitter och skriver,det är ord rakt ifrån hjärtat. Vi har haft en hel del motgångar,men vi har klarat det trots allting. Vi har varit ifrån varandra,vi har "bråkat",haft "uppehåll" men det var nog bara ett tecken på att vi skulle inse att vi är rätt för varandra. För "Ibland måste man vara ifrån varandra,för att inse att man är rätt för varandra". Jag tror att vi har insett att vi är rätt för varandra,att vi är menad för varandra,efter våra uppehåll osv. Att vi var rätt för varandra,att vi hör ihop fattade jag dock ganska snabbt efter första träffen.

Vi har snart varit tillsammans i 1 år,dock skulle man kunna säga snart 2 år. Men 1 år snart sedan vi verkligen bestämde oss, lixom visa det allmänt,kunde tala om det.

Lixom, nog kändes det ibland som om att vi var tillsammans långt innan det. 
Jag vill bara ha sagt,att det är du som är den rätta för mig,och det har jag vetat sedan länge. Du är den enda för mig,skulle aldrig kunna byta ut dig. Min underbara skatt.