that´s life.

Ni får stå ut med mina deppiga inlägg,och mina arga inlägg.
Jag måste skriva någonstans.
Jag måste få dampa ur mig allt!
Jag lovar,så fort jag fått ur mig allt. Så ska jag bli glad,jag ska vara positiv. Annars får jag spela glad! Jag är ju så jätte bra på det. Visst,jag kommer inte att må bra av det.. 
Men aja,så snart som jag fått ut mig allt,så fort jag känner att ingenting är kvar i mitt huve,så ska jag hjälpa mig själv. Jag ska stötta mig själv.
Om jag inte faller för långt ner. 

Jag har varit dum mot mig själv,visst.. Jag kommer att ångra det snart.. det vet jag!
Kanske blir det mer,jag vet inte.
Beror på min ångest..

och för i helvetet,säg inte att ni förstår när ni verkligen inte gör det!!!!
Ingen kan någonsin förstå hur mycket människan betydde för mig. 
Utan honom skulle jag inte vara här i dag.
Och nu har jag inte honom kvar.
Jag känner mig färdig här..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0